Jag vaknade av att någon rörde sig utanför tältet. Jag hörde fotsteg som kom närmare och närmare. Till slut precis bakom huvudet på mig, och när någon fnös och frustade mot tältduken 50 cm från mitt huvud så for jag upp, ropade, vevade med armarna och störtade mot tältöppningen. Vem det nu var som var där utanför så for hen iväg med ett språng. När jag fick ut huvudet såg jag två snopna ungrenar stå och blänga på mig 20 meter bort i skogen. Utanför tältet fanns spåren kvar från när jag skrämde dem (eller om det var en av dem bara) och de skyndade bort. Mitt hjärta bultade, och förmodligen deras också. Tanken på björn slog mig. Tänker nu i efterhand på Jon (från YouTube-kanalen Lost Lakes) i hans film Maintaining Sanity with an Animal Outside the Tent…
Klockan var kvart över sju och det var en fantastisk morgon. Solen sken och den hårda blåsten från dagen innan var förvandlad till en lätt men kall bris. Utsikten över Töfsinghån var magnifik, och jag hade nu fått vara i fjällen i nästan alla typer av väder. Ja, inte snö då.
Jag började efter en slö frukost packa ihop mina saker. Känslan från igår att jag var nöjd med min vandring hängde kvar. Det kändes helt ok att åka hem, trots att jag hade en dag till på mig egentligen. Men det är skönt att komma hem och få en dags marginal innan man ska tillbaka till jobbet. Särskilt när kroppen fått jobba extremt hårt och behövde lite återhämtning. Jag hade kvar torrt ombyte så jag slapp vandra iväg blöt och kall. Ryggsäcken var betydligt lättare eftersom jag hade ätit och druckit för tre dagar samt använt den ved jag hade med mig från början.
Nu skulle jag ta mig tillbaka till bilen, men den här gången skulle jag vandra på en större markerad led. Inte braka fram i vildmarken eller över vindpinade fjäll. Min kropp kändes förvånansvärt stark trots de tidigare lite överdrivna strapatserna. Nu räknade jag med lugn vandring där jag bara tänkte suga åt mig de sista intrycken från min fjällvistelse som en svamp. Och jag skulle inte bli besviken.
När jag kom fram till Spångkojan fattade jag vad jag hade missat all along. Polletten trillade ner och jag förstod plötsligt hela konceptet med raststugor i fjällen. Man kan alltså besöka dem för att torka sina saker och värma sig ett par timmar under sin vandring. Smart!
Om jag hade lagt min rutt så att jag hade tillgång till en raststuga då och då så hade jag kunnat känna mig mindre utsatt i det dåliga vädret. Jag hade kunnat torka upp kängor, strumpor och byxor och kunnat känna mig som en lite värdigare mänsklig varelse. Samtidigt sökte jag mig ju till det vilda, lite outforskade, för att få maximal kontrast mot vardagen där hemma. Faktum är att Spångkojan ju bara ligger ca 1,5 km från mitt läger i Töfsinghån. Jag hade kunnat gå hit och elda och torka upp utan att behöva bryta lägret igår. Men nu visste jag det.
På min vandring ner mot bilen gick jag förbi ytterligare en raststuga, Siljanskojan. Just nu planerar jag en liten minifjällvandring lite längre söderöver, Sälenfjällen eller Fulufjället, och jag har definitivt raststugorna i åtanke den här gången.
När jag kom tillbaka till bilen gick jag över bron igen för att se var jag hade gått fel från första början dag 1. Det visade sig att båda stigarna gick rakt fram och västerut i början. På min fjällkarta såg det ut som att fel stig skulle ta av åt vänster och att den rätta gick rakt fram. Men om man zoomar in på länskartan ser man att båda går rakt fram först, och att de sedan delar på sig.
Nåväl, jag vet inte om det hade varit så lyckat ändå att börja med att kliva rakt upp över fjället, eftersom sjöarna på andra sidan ändå inte var lämpliga att övernatta vid. Jag hade haft svårt att hitta en plats att slå läger där den första natten. Det var nog bra ändå att jag valde fel stig. Men inte så stabilt fjällbeteende…
Min första fjällvandring var över. Nu återstod 5 timmars hemfärd, plus ett pizzastopp i Älvdalen (traditioner ska byggas tidigt). Ulf Lundell skulle hålla mig sällskap babblandes på ur sin Vardagar 1. Allt som allt ett prima liv!
Töfsinghån måndag morgon
Grötrecept:
1 dl havregryn, mixas
2 msk blåbärssoppepulver
1 nypa salt
2-2,5 dl hett vatten
Låt dra ca 5-10 minuterVäcktes av en nyfiken ren som nosade på tältet. Vågade inte vara säker på inte björn. Slog i duken. Längre bort stod den sedan och betade med en vän och tittade på mig.
Vandringsloggen
Vill man lyxa till det lite, så går det att hyra både Töfsinghån-stugan och någon av de andra stugorna vid Spångkojan. Är man två eller fler blir det en billig peng.
Ja det är ett alternativ, särskilt om jag skulle ta med mig familjen. 🙂